Vårkänslor

Första pigga da’n i år, skulle man kunna travestera. Fast det inte ens är april ännu, än mindre första vackra da’n i maj.

Nå, det vore väl överdrivet att få någon tro att det inte funnits några pigga dagar på tre månader, för det har det, men nog är det en markant skillnad när solen skiner för fullt och det känns varmt ute! Hur många grader det blev vet jag faktiskt inte. Jag litar inte helt på termometern jag har som visar utetemperaturen på balkongen.
Men den visade 16 grader sen i eftermiddags…

Inte jag… Pixabay…

Jag kunde förstås inte låta bli att ta med cykeln på en tur då i förmiddags.

Tänkte ta en tur till Ikea, men först till min stammis-cykelhandlare för att be dom pumpa däcken åt mig. Gjorde det, och sen kom jag i väg i raketfart! Vilket var extra skönt eftersom jag hade börjat undra om det var mig eller cykeln det var fel på. Så trögtrampad som den har varit alltför länge.

Brukar säga att min cykel inte tycker om när det är kallt. men uppenbarligen berodde trögheten på att det var för lite luft i däcken, eftersom jag stack iväg som en pil där sen. Och så var det ju det sköna vårvädret förstås. Så orsaken var nog fifty-fifty mellan de båda.

Ja! Vem blir inte glad och pigg när solen skiner och luften är – om inte varm så i alla fall skönt ljummen!

På väg hem från Ikea var det till och med så det luktade ljummet på flera ställen. Det var särskilt där som solen legat på och det också var lä. Det doftade torrt fjolårsgräs och yrvaken jord. Helt ljuvligt! Man kan bli lyrisk för mindre!

Dessutom var det perfekt tajming med superväder idag. Har varit intensivt senaste veckan med föreningens verksamhetsberättelse, och i går kväll äntligen, ansåg vi att den var klar. Visserligen blev det en paus i fredags och lördags, men då var det gråtrist väder, småregn, blåst och kallt. Och däcken var inte nypumpade heller.

Vad var det nu jag egentligen hade tänk skriva om???
Okay! Det vackra väder och sammanlagt 18,7 km cyklande tog över. Jo, jag tog en sväng på eftermiddagen också… och senare satt jag på balkongen och läste.

Härligt härligt!!!

Hoppsan!

Föll – nästan – för frestelsen att pausa i datorjobbet en stund och istället lyssna lite på nästa bok i serien om Isfolket, del 34 – Kvinnan på stranden. Antingen sticka några varv samtidigt eller rent av lyfta från soffan och… till exempel… diska! Men då kom förklaringen till den vita rutan som la sig framför i BookBeat appen. Jag hade lyssnat på de där 100 timmarna den här månaden, som jag betalar för, och det är 8 dagar kvar av min månad.

Så nu kommer frågan om jag ska uppgradera, som BookBeat förstås vill eller strunta i det hela redan nu. Alltså enbart läsa böckerna online – lånade från biblioteket.

Skillnaden per månad är 50 kr. Ingen stor summa, i och för sig. 149:- för upp till 100 timmar, eller 199:- för obegränsat. Men så kan man fundera över om det är så, att om jag uppgraderar nu, drar de då bara 50:- för att fylla ut den här perioden! Eller drar de redan nu 199:- för en helt ny period?

Tål att tänka på. Det ÄR behändigt att kunna lyssna på böcker medan man gör annat. Men så hade jag ju ändå tänkt mig att skippa BookBeat helt om en vecka, för att istället börja på gym, Fitness24Seven, när de öppnar på Skaragatan i mars. Det är närmre dit för mig än till NordicWellness, och dessutom lägre pris. Bara 199 kr per månad.

Och ser jag till möjligheterna att betala 199 kr för BookBeat eller 199 kr för 24Seven, så är nog det senare ett betydligt smartare drag. För att ha båda? 398 kr i månaden? Naeee… Nej, det vill jag inte.

Jag räknar dessutom med, att de här kranio-sakrala behandlingarna jag går på nu, ska ha gett så pass mycket positivt att jag vågar mig på att börja på gym igen. Lite försiktigt till en början, men ändå!

Här i stan finns 24Seven på 4 olika ställen. Störst med mest utbud ligger mitt i stan, på Kullagatan. Det är också lite olika när de olika gymmen är bemannade med personal. Här på Skaragatan kommer det tydligen att vara helt obemannat. Man tar sig in med nån form av kort eller kod och så sköter man sig själv.

Kullagatan’s…

Det lockar mig inte direkt att gå till Kullagatans gym, mitt i stan med kanske massor av folk. Men första gången får jag ta mig dit för att gå med som medlem och få de grejor man behöver. Det är mycket möjligt att man kan göra allt det online, men om det är liknande princip som hos NordicWellness, så får man ju på NW ett armband med inbyggt nånting elektroniskt som man använder för att komma in och registrera sig att man är på plats. En slags kombination av medlemskort och nyckel, skulle man kunna säga.

Sen var det visst en del som istället hade ett kort, men oavsett vilket så ska man ju få den där nyckeln av någon på något sätt. Och jag skulle nog både vilja se mig om och kanske ställa en del frågor, i samband med att jag binder upp mig. Och just Kullagatan har bäst bemannade tider, för min del, samt att jag behöver inte ens mäta sträckan för att veta att det är det näst närmsta gymmet för mig.

Så första gången, åtminstone – till Kullagatan! Och i princip, kan jag mer eller mindre omedelbart ta mig dit och ”sign up” – när väl vädret tillåter förstås. Men om ett par veckor kanske? Efter nästa gång jag varit och fått behandling?

Och det här såg jag nu. Finns på Kullagatan’s?

Jo! Finns på Kullagatan’s – men jag är ju inte ens medlem ännu så risken är stor att jag inte får det här erbjudandet. Men man ska heller aldrig säga aldrig!

Det där med att röra på sig…

Tänkte bara testa lite hur den där nya ””förbättrade”” editorn fungerar. Hur det blir med ett sånt här gammal tema där man kan välja olika inläggsformer. Skrivande, bild/foto, galleri, video, musik… I det här fallet – en video från Youtube.

Länge sedan jag la in nån video, men nu när det börjar närma sig med stormsteg – julen alltså – så har jag lyssnat på lite olika sorters julmusik på Youtube. Jo, den är bra till mycket, den där tuben. Och musik överlag, är ju både härligt och hälsosamt.

Fast lyssna och lyssna? Mest för mig, blir det väl frågan om endera bakgrundsmusik – om jag alls vill ha nån bakgrundsmusik – ELLER nåt man kan dansa eller på annat sätt röra på sig till. Och så Britain’s Got Talent, helt klart.

När det gäller att röra på sig, kan man hitta videos med allt möjligt! Till exempel att promenera hemma, inomhus framför youtube. Faktiskt inte dumt alls. Eller man kan dansa Zumba – åh, den där Despacito… Olika varianter av Yoga, förstås. Sittgympa tyckte jag var urtråkig. Och vilket fruktansvärt tjatande om att inte ta i för mycket om det kändes obehagligt. Just ordet obehagligt tror jag inte ledaren till den gympan använde. Har glömt exakt vad det var, men har för mig det var nåt om försiktighet med gympan när man har hjärtproblem. Eller nåt. Men det finns ju alltid nån som ett sånt gympapass passar för.

Det finns sjukgymnaster, och alla möjliga andra – och kanske omöjliga – varianter på gympa, träning, workout… tjo!

Bob & Brad är härliga! Charmiga och man testar faktiskt deras råd!

En gång i tiden trodde jag, att på Youtube hittade man bara musik. Men det var då det. Numera finns där väl i stort sett allt.

Hur skulle det vara med lite inomhuspromenerande, förresten? En kvarts timme, så där! 😀

Låt se… en kvart över midnatt nu… nej det är inte för sent…

Livet leker

Jag var på seniorgympa i förmiddags. Även om det snarare borde kallas för dans. Superkul! Men måste erkänna att jag inte var särskilt bra på det.

Alltså! De där stegen och koordinationen på alla de där momenten var jag urusel på. Men det är ju ursäktligt eftersom det var första gången jag tog mig dit. Har länge tänkt gå dit eftersom flera av mina vänner brukar vara med där, men det har inte blivit av innan. Inte förrän idag.

Gick alla de där 600 metrarna till ”Tryckeriet”,  i HD:s gamla byggnad. Förr skapades dagstidningen här, numera är det plats för en mängd olika aktiviteter. Mest för ungdomar visserligen, men även sådant som sträcker sig över alla åldrar. Och så seniordansgympa då.

Man kanske skulle börja med Tae Kwando?… eller dansa Bollywood, á la freestyle eller klassiskt Indiskt på torsdags kvällar, eller latinostyle på tisdagarna? Hehe… Dansa latino låter väl häftigt?

Men idag, i förmiddags till kvart i tie, hade jag alltså lyckats ta mig dit. Oftast äter jag frukost vid den tiden, men det får väl bli ändring på det nu, och kliva ur sängen lite tidigare hädanefter. Inte bara för fredagsdansens skull, utan rent allmänt nu när det successivt blir allt ljusare på morgnarna så man kan börja utnyttja dagarna på ett bättre sätt. Inte bara kura skymning. F’låt… kura mörker.

Trodde faktiskt att jag hade bättre kondition, men det är förstås inte detsamma att cykla som att dansa gympa. Cykla är bra! Inte tu tal om det! Och visst cyklar jag både längre och snabbare nu än i höstas! Men vid gympadans tar man ju hela kroppen i besittning, med steg hit och dit, och armar som ska sträckas och röras och viftas med i alla tänkbara olika riktningar – och så ska man få ihop den där koreografin, med armar och ben och arsle och hit och dit och fram och tillbaka!!!

Och dessutom är jag fortfarande stel i kroppen och har ont. Typ träningsvärk, konstant, och det kände jag minsann av under de där 45 minuterna. Liksom tung i kroppen, trots 12,2 kg lättare enligt vågen. Förmådde inte studsa och hoppa alls. Eller svänga hur som helst på nånting. Måste verkligen göra allvar av både det ena och det andra när det gäller ”röra på mig”. Men det är – i varje fall har varit – väldigt motigt att röra på den här kroppen. Nog sjutton var det bättre i somras? Innan ”det där” hände? Eller… nä jag lurar mig själv när jag skriver så. Jag har haft ont i rygg och resten av kroppen länge, och varit stel som en bräda ännu längre… det är numera det har börjat lösa upp sig, tack vare Kiropraktorn. Och min egen envishet och vägran att ge upp.

Jaja! Det var kul i alla fall, trots att jag inte hängde med nåt vidare, och vi var väl en 25- 30 stycken sammanlagt som körde hårt med hela kroppen. (Okej, inte jag… inte lika mycket…) Så jag ska minsann dit fredag i nästa vecka också. OCH försöka se till att göra lite hopp och studs här hemma också på dagarna. Eller kvällarna. Det finns mycket på YouTube, och allt det här är gratis, så varför betala 259 kr per månad för gå på gym?
(Vilket man ändå inte gör, och jag har sagt upp det. Abonnemanget alltså. Blir ändå ingen konditionsträning av att dra i och knuffa på olika maskiner där.)

Apropå kondition och styrka! Det där med att träna och springa och jobba upp sig inte bara till smidighet, styrka och kanske rent av en och annan endorfinkick! Utan även till en friskare och bättre fungerande hjärna, med allt vad det innebär!

Ni har väl läst Anders Hansen’s bok ”Hjärnstark”?

Om inte! Gör det! Så slipper jag skriva nånting om den. Att den har fullt med goda poänger varför man ska springa, promenera, cykla, träna osv mera – ja, det är en sak som är säker.

Så läs, men läs inte enbart! Ut och rör på dig! Få upp pulsen!

Livet i största allmänhet

Ja, det var ju det! Livet i största allmänhet. Jag tycker det mest flyter nu. Gör inget särkilt! Antar jag fortfarande landar efter flytten. Städningen, allt det där jag inte kunde göra medan möbler och allt stod kvar, var för jävlig rent ut sagt. Kräla omkring på golvet och ta lister, element och liknande – det var inget min kropp var van vid direkt.

Men nu är det gjort, och allt känns prima!

Fast jag är nog ganska lat. Medger, rätt skönt. Gör förstås alla ”måsten” inklusive vardagsstädningen här, men sen sitter jag för närvarande mest och ser film eller lägger pussel eller nån patience. Läser en del, men inte varje dag. Tänker jag skulle skriva mer, men vete sjutton vad det är som gör att jag inte kommer igång ordentligt med det.

Å andra sidan har det varit jul och är fortfarande vi mitt i den mörkaste vintern. Även om det är regn, inte snö, som kommer de där mörka, gråa dagarna, så är det ändå en sån där period under året när man är tröttare, latare. Lyckligtvis skiner solen nån gång ibland.

Men jag är på gymmet 2-3 gånger i veckan, och den där lårpressen har gjort underverk med höftområdet. Jag var så stel i de musklerna, kanske ännu mer i fascian i och runtom, och därför har det varit jättejobbigt att gå. Men träningen, särkilt i lårpressmaskinerna, har mjukat upp och strechat området där, så jag har börjat kunna promenera friare igen. Inte jättelånga sträckor ännu, det är fortfarande cykeln som gäller i första hand, men tillräckligt för att jag ska kunna variera motionerandet.

Så är det ju det där, att när man går, så bär man upp hela sin vikt. När man cyklar så är det cykeln som bär vikten. Vilket känns väldigt tydligt…
Harregu! Jag måste gå ner mer i vikt!

I förra veckan, när jag hade bilen, passade jag en morgon på att handla på Maxi i Ängelholm innan jag körde hem. Väl hemma, var jag förstås tvungen kånka med varorna från parkeringsplatsen. Senare mätte jag att det var 240 meter, och lat som man är på morgonkvisten gick jag förstås inte 2 ggr. Och det jag hade handlat var tungt så in i h…e! Trots att jag hade ryggsäck! – Fast den räckte ju inte till. Hade dessutom 2 plastkassar i vardera handen.

Sedan kollade jag vikten. Det jag kunde se säkert, vägde tillsammans precis strax under 14 kg. Och sen var det lite till av sånt som inte väger så mycket, men som heller inte står nån viktangivelse på. Typ batterier, ett par raggsockar… Men åtminstone 15 kg totalt hade jag släpat med mig från bilen. Hade undrat för mig själv om jag skulle klara det. Armarna föreföll bli längre och längre, och det var som om jag hade noll kondition. Till och med knän och fotleder protesterade.

Tänkte: Tack gode gud att inte jag väger 15 kg mer! Fy, att alltid släpa runt med den extra vikten! Men inser också, dock inte för första gången, att 15 kg hade varit perfekt om jag kunde gå ner! Eller åtminstone 10! Särkilt om nu den träning jag påbörjat, och cyklande och promenerande också ökar, så att jag bygger på med muskulatur men arbetar bort onödiga fettdepåer. Då räcker det med ca 10.

Nu får jag lite dåligt samvete, när jag sitter här och skriver, för att jag inte stuckit iväg till gymmet idag som jag hade tänkt. Men det regnar rätt bra ute så det känns ganska motbjudande att ge sig ut på cykel när det inte är absolut nödvändigt. Men jag var där senast i torsdags, och det är okej med 3 vilodagar emellan. Eftersom jag jobbar mycket med axlar, rygg, mage och höft/lår där, så behöver de muskelgrupperna vilan.

Och i morgon ska det inte regna, kanske rent av blir soligt. Om än blåsigt…

För övrigt! Det är på Nordic Wellness jag tränar, och på deras app finns mängder med pass att träna med online. Helt super! Satte på en video i morse som heter Dance 2, och hängde med så gott jag kunde. Har ju inte börjat boka in mig på pass ännu, är för feg för att visa hur skruttig jag är – jag vet, jag har testat innan här hemma med dans – och det är inte mycket jag orkar även om det är kul.

Men kan jag kombinera träningen där med träning online, kan jag hänga med i min egen takt och om än sakta – så i alla fall successivt bygga upp mer av både kondition, rörlighet och styrka. Jag siktar på att så småningom kunna vara med på Zumba. Det verkar så himla kul, och musiken är jätteskön! Medryckande i allra högsta grad!

Gråvädersmåndag

Klockan är kvart i tre på eftermiddagen och jag har alldeles nyss kommit hem från sjukgymnasten. Medan jag satt där på cykeln och trampade min väg framåt genom det molngrå, fick jag gång på gång påminna mig om att det var eftermiddag. Det var lunch jag hade ätit innan jag gav mig av hemifrån, inte frukost. Men det kändes snarare som halv nio på morgonen.

 

Det är en fantastiskt bra sjukgymnast som ger behandling och inte bara utför nån sorts undersökning och sen skickar in en bland ett antal träningsmaskiner. För hur skulle en spänd muskel med knutor och diverse andra knepigheter kunna ansträngas ännu mera? Först måste spänningarna minskas och så mycket av knutorna som möjligt fås att försvinna. Har provat ”träning” vid ett flertal tillfällen tidigare, men resultatet blir bara – mera besvär, stelhet och trötthet.

Även detta känns förstås i kroppen, som en sorts ”träningsvärk”. Trots det märker jag att rent generellt släpper spänningar mm så sakteliga. Hennes behandlingsmetoder fungerar! Men efter bland annat en behandling med stötvågsapparat längs höftbenskammen och ryggraden förra gången, har jag fortfarande – 10 dagar efteråt – extra besvärligt med stelhet i hela ryggen och lite till. Musklerna liksom knyter sig. Där kan man prata om ”träningsvärk. En rejäl reaktion!

Det är så det ska vara, även om det kanske blev lite väl häftigt den här gången. De där stötvågorna ska trigga igång en lättare inflammation för att stimulera immunförsvaret. Så på lite sikt kan man se det här ”äventyret” som något positivt, men gudarna ska veta att jag haft ett antal rätt jobbiga dagar den senaste veckan. Kan bara innerligt hoppas att det blev en positiv skjuts av behandlingen idag. Brukar alltid känna mig mjukare och smidigare efter besöken hos henne, vilket i sin tur stärker min tro på att jag förr eller senare inte längre ska behöva gå till henne för att få behandling. Förhoppningsvis snarare ”förr” än ”senare”.

Sen tog jag en liten omväg hem, bara lite drygt 6 km… kunde inte låta bli trots den grå himlen och fullt regnställ…

Nu har jag äntligen kaffe- och skrivarstund, det surrar i musklerna medan jag knaprar i mig några riskakor med engelsk apelsinmarmelad på, och jag fortsätter försöka få in i huvudet att det är eftermiddag. Det sistnämnda inte helt lätt. Det blir mörkare för var minut som går, och nu har det börjat regna ”på riktigt”.

Ibland händer det!

Kanske med tonvikt på ”Ibland”.
Som när cykeln gick sönder på väg hem från stora biblioteket inne i stan för några lördagar sedan. Det var ett äventyr det, på sitt sätt sett… (Läs: ”Hög tid”)

Sen är det ett annat äventyr när man hänger med stockholmsdotten, och är chaufför, till Österlen och tittar på hus. Både på lördagen och söndagen. Var totalt slut efteråt.

Det var nu i helgen som gick, och jag har fortfarande inte repat mig helt efter allt sakta gående, klättrande uppför och nerför branta trappor till vindar och källare – eller till den ovanvåning som utlovats. Därtill många mils sittande vid ratten, och rent generellt sett ett väldigt ovanligt görande. För mig alltså. Men inte desto mindre en helt suveränt kul och härlig helg. Tänk att få ha henne hos mig i nästan två dygn!!! 😀 ❤ ❤ ❤
(Det där kräver egentligen ett eget inlägg… får se hur det blir med det…)

Så från och med söndag kväll, blev det mycket Netflix, mycket värmedyna och bara lite tänkande. Gjorde bara det allra viktigaste.

Normalt sett cyklar jag, har ju ingen egen bil, och tog för första gången på flera dagar en omväg hem från dotterns, hon som bor här i stan alltså. Den valda omvägen är inte så mycket längre än den rakaste cykelvägen, men sträcker sig förbi Erikshjälpen. Kom på att dom har öppet tisdagar så jag stannade och gick in. Tänkte jag kanske kunde hitta mig en jacka. Det gjorde jag inte.

Istället plockade jag på mig några böcker och drack en mugg kaffe. Tänkte jag borde se till få iordning bokhyllorna snart – har lyckats skruva ihop alla de där hyllorna jag köpte nyligen – och böckerna står bara inknuffade lite hur som helst.
För att inte tala om alla de där små korgarna med småprylar som jag knappt vet vad, eller var, de är. Allt småplock i en enda röra med andra ord. Betongkrokar blandat med sybehör och post-it-häften och gu’vet vad mera.
Önskar jag kunde ta och slänga allt rakt av, men då kommer jag garanterat att ångra mig senare när jag letar och letar…

Bäst skärpa mig snart och börja sortera. Men för att kunna göra det, måste jag först få alla hyllor på plats, och böckerna insatta, och bättre lådor för sortering.

Jaja! Och under tiden sitter man på Erikshjälpen och funderar över en mugg kaffe. Tänker att lördagarna är det hädanefter OFF med besök där. Det är tisdagar eller torsdagar som gäller. Ingen trängsel what-so-ever!

Me like that.

Knepigheters knepigheter

Är hur man bör klä sig när man cyklar, så här i början av hösten. Man ser fortfarande en och annan med shorts, med t-shirt, med sandaler – men det funkar inte när man cyklar.

Det är kallt! Det krävs vindskydd, skor eller kängor, och snart nog handskar. Ja, och mössa. Och det spelar ingen roll, hur hett än solen månde gassa – så länge man är stilla eller sakta gående, eller för den delen sitter i en vindskyddad vrå – för så snart man rör sig fortare än 5-6 km i timmen eller sitter gott i solgasset, biter smått kyliga vindar kinderna och andra oskyddade delar av huden.

Givetvis tar man alltid fel klädsel. För mycket, för tjock tröja, tar med regnkläder helt i onödan eller inte tagit med dem när det hade behövts – eller också borde man faktiskt ha tagit något varmare på sig. Då gäller det att cykla på, så man får upp värmen inifrån. Och det gör man ju, förstås.

Ljuva tanke, att länge till kunna sitta på uteplatsen under eftermiddagen, med kaffe, kanske nåt smaskigt att tugga på, och så en bok. Man kan alltid hoppas, i alla fall, att det blir fler sådana stunder innan höstvindarna tar överhand på allvar. Och det är ju redan mörkt på morgnarna. Åtminstone vid sex-snåret.

I dag har det varit grått, men i morgon spås det bli hyfsat väder. Kanske uteplats-och-bok väder? Hoppas det.

Men innan dess tänkte jag cykla ner till stan och besöka ”Dunkerska”. Lite kultur är aldrig fel.