Har gjort det igen!!!

Varit som död för världen alltså. Haft uppehåll med bloggandet! Helt oplanerat! Helt oväntat! Kom som en stor överraskning – inte minst för mig!

Fast nu när jag äntligen kom mig för att komma hit igen, ser jag att senaste blogginlägget – före detta alltså – har rubriken stiltje. Och jag skriver om tystnad och flunsa (om det nu var det) och tröjstickning. Som blev mer eller mindre en katastrof.

Men måste väl så här i eftertankens kranka blekhet, även erkänna – åtminstone för mig själv – att jag liksom inte hade nåt att komma med. Hade inte haft på länge, kände jag! Inte kunde jag skriva brännande och välskrivna artiklar om viktiga saker. Inte kunde jag skriva vackert och innerligt om vardagslivets sorger och glädjeämnen. Inte kunde jag skriva ditten och inte kunde jag skriva datten, tyckte jag. Jag kände mig så vansinnigt tråkig i bloggandet!

Okay! Dessutom mådde jag inte riktigt bra.

Det känns som om jag haft en virus i kroppen i princip hela vintern. Och för att nu göra en lång historia kort – jag skrev först alltihop och det blev dödstråkigt – två segdragna nånting, utan feber men med influensaont i kroppen, viss sjukkänsla om än ganska svag och just det – inte så långvarigt. Efteråt kändes det fortfarande stelt och segt och knepigt ont.

Men sen så!

Förra tisdagen – för 1,5 vecka sedan – hände det IGEN!!!! Fast denna gången på riktigt. Nån form av kräksjuka. Började må illa på kvällen, kräktes  – feber 38,5 – behövde kräkas på natten – flera gånger om, men det kom inget!!!! Hur obehagligt är inte DET! När det kramp-spasmar i midjehöjd men utan resultat.

Sov mellan varven. Ringde läkarstationen på morgonen. Sov. 38 i temp då. Sov. Kräktes halv elva. Denna gången på riktigt. TACK OCH LOV!!! Får man väl säga. Kvart i elva ringde läkarstationen upp mig. Fick förhållningsorder vad jag skulle göra om jag blev sämre, och så sa hon till mig att ringa igen nästa morgon. Sov i stort sett hela resten av dagen. Fick avstå från ett Teamsmöte på förmiddagen och fick ställa in ett annat Teamsmöte på eftermiddagen som jag dessutom var projektledare för. Men hade ingen ork till sånt. Jag sov och drack vatten. Och sov igen. På kvällen 38,4,

På fredagen kunde jag ta mig bort till läkarstationen och bli testad. (Det var inte Covid)
Rätt skönt med en nypa frisk luft, det var det onekligen. Men det blev fortsatt soffläge resten av dagen. Lördagen var jag lite piggare, söndagen helt feberfri. Och i måndags kände jag mig normal igen.

Och det är nu det vackra i kråksången dyker upp! Det är som att jag mår bättre nu än jag gjort på ett halvt år! Definitivt piggare! Visserligen fortfarande knepig i musklerna, men det är liksom på ett annat vis!!! Ett bättre sätt! Mer normalt sätt! Inte virus-sätt!!! Jag är på det hela taget rörligare! Och den stelhet som dyker upp när jag varit ute och rört på mig, den försvinner snabbare.

Och nu kommer min slutsummering om det här!

 

Jag tog det här som en kärleksfull spark i ändan. Tänkte utrensning av skräp, städa kroppen, reboota! Och börja om på ett bättre sätt. Fick idén att köpa kokboken som hör till Stig Bengmark’s ”Välj Hälsa” som jag hade sedan tidigare. Inspirerad av detta, rusade tankarna vidare till Food Pharmacy. Hittade de tre böckerna på AdLibris som nedladdningsbara för bara 49:- st. Första boken, Kokboken och uppföljaren. De kom som pdf, och kan läsas i den app som AdLibris har, men även läggas in på Apple’s ”Böcker” eller läsas i Adobe Reader.

Vi pratar alltså här om tarmhälsa, bra magbakterier, fibrer och rent allmänt bättre hälsa. Mera råa grönsaker och rotfrukter i kosten. ”Slow cooking”. Undvika att steka mat, framför allt så det blir mörk stekyta. Ångkoka hellre än koka på traditionellt vis. och så har vi det här med resistent stärkelse.

Det är mycket det här, och det berättar man inte om i en paragraf eller två. Det är knappt en synopsis en gång, det jag nu radat upp här.

Till saken hör, eftersom jag började med att klaga på att jag inte kunde skriva, att jag nu kom på vad jag fgaktiskt skulle kunna fokusera mitt skrivande på. Det där intresset som jag haft större delen av mitt liv! Kostens betydelse för hälsan! Livstilen! Att äta god näringsrik mat som inte bara magen utan hela kroppen blir glad av!

För jag hade börjat slarva, mot bättre vetande. Portionerna hade successivt börjat bli större. Insåg att jag hade börjat äta mer fett än tidigare. bakade oftare bröd, definitivt inte tillräckligt med råa grönsaker… och så vidare…

Jag var tvungen att ta tag i mig själv, och tack vare kräksjukan fick jag incitament nog att börja göra det också. Så därför har jag nu justerat bloggen en smula utseendemässigt (fick en chock när jag såg vad WP hade gjort under mina borta-varande veckor… men det tar vi en annan gång…) och tanken är alltså nu att fokusera betydligt mer på bra mat, näringsrik mat, mat som magen, tarmarna och hela kroppen blir glada av. Alltså hela jag!

Och det är riktigt gott! Kokboken till Food Pharmacy är ett fynd när det gäller inspiration och läckra rätter!!!!!! Och de här böckerna knyter också an till Stig Bengmark‘s böcker Välj Hälsa. Han är för övrigt kirurg, forskare, professor emeritus, 92 år ung och lever som han lär. Frisk och sund och fullt aktiv!

Och så en matbild… lunchen härom dagen…

Rödbetsburgare, picklad rödlök, äggfri majonäs, mix av morot, broccolli och selleri – allt hemlagat av undertecknad. Recepten på rödbetsbiffen och majonäsen, finns i Food Pharmacy kokboken.

 

 

Kallt & Varmt

Kallt ute och kallt inne. Men det är ju ingen större idé att klaga – bara konstatera – för klagan och gnäll ändrar ju ingenting. Särskilt inte vädret eller hur mycket värme bolaget behagar spotta fram till lägenheterna. Det gäller att ha på dubbla strumpor, raggsockar, extra kofta och sitter man ner krävs minst en filt.

Luften man andas in känns alldeles för sval.

Men förr eller senare blir det faktiskt sommar (eller?), och då klagar vi på att det är för varmt. F’låt – konstaterar vi att det är varmt.

Här har det legats lågt de senaste dagarna. Både i betydelsen fortsatt soffhäng och i det faktum att jag saknat incitament till såväl läsande som skrivande. (Läs: inte iddats…) Istället har jag ägnat mig åt att se film och tv-serier, och att sticka. Så nu har jag hål i pekfingret igen.

Men nu är det i alla fall bara ett par cm kvar till att börja minska för ärmhålan.

Tror jag ska sticka bakstycket enbart i resår. Det går fortare. Och eftersom jag stickat resår i sidorna. Tror också tröjan som helhet blir snyggare så. Vill heller inte repa upp alltihop en gång till.

Nu ska jag också försöka se till att få den smalaste biten av flätan mitt över magen. Ska man försöka sig på att skapa en illusion, ska den i vart fall inte orsaka att nåt ser större ut än det är. För övrigt så blev alltihop mycket snyggare med ett halvt nummer mindre rundsticka.

I går satt jag en stor del av dagen och rensade bort gammalt från datorn. Framför allt så slängde jag massor av foton och andra bilder. massor av gammalt skräp som jag aldrig använder eller tittar på, eller ens kommer ihåg att jag har. Har i stort sett bara sparat bilder på familjen, barn och barnbarn, och lite annat som kändes relevant.

Fick för övrigt reda på Covid-testet nu. Ringde vårdcentralen och frågade eftersom jag inte hittade nåt på 1177. Svaret hade just kommit till dem. Det var negativt. Det var inte Corona utan nån vanlig förkylning/influensa med lindriga symptom. Har också börjat känna mig piggare nu så vad just den saken anbelangar, spelade det ju ingen roll. Jag går ändå inte nånstans ännu där det finns folk. Inte förrän om tidigast tre eller fyra dagar, när jag är säker på att jag piggnat till ”på riktigt” inte bara tillfälliga stunder. Och jag tänker inte gå till Erikshjälpen heller på lördag, utan väntar till nästa vecka. Jag som bott i soffan i en vecka nu, vill förstås inte ta i för mycket på en gång. Finns ingen anledning. Har ingenting jag måste göra, ingenstans jag måste gå. Mat och annat jag behöver har jag hemma. Men jag kan ju alltid gå ner och utanför porten nu – slänga sopor och kolla posten.

Men visst hade det varit bra om svaret hade varit positivt. Då hade jag haft antikroppar nu och inte behövt fundera ens över att bli vaccinerad när det blir dags.

Så var det gjort!

Covidtestningen! En lång tops petade han in och en bit upp i högra näsborren, sjukskötaren eller vad han var. Erkänner, det var allt lite obehagligt. Kittlande känsla och jag blev lite rädd att han skulle sticka in den där topsen för långt.

Men så var det över efter bara några sekunder, och jag kunde gå därifrån. Hade inte behövt ta av mig ytterkläderna eller sitta ner en stund och vänta eller nånting. Allt som allt hade jag nog bara varit ett par minuter i det där avskilda rummet vid ambulansintaget

Jag bad om och fick en mugg med vatten. Hade varit så nervös innan att benen kändes alldeles mjuka, och tungan hade klibbat fast i gommen. Hade hört de värsta beskrivningar av hur provtagningen skulle gå till. Peta med sånt där långskaftat tops både här och där i näsborrar och munhåla, inklusive en bra bit ner i halsen.

Kräkreflexen, säger bara det!

Och så hade man kunnat räkna tiden i sekunder medan han petade i min näsborre.

Varför nervös? Jo först förstås en smula för själva provtagningen, även om jag visste att det skulle gå fort. Men hur skulle jag klara att ta mig dit med de där vingliga benen jag har för närvarande, och som var ännu vingligare idag?

Sen är det väl lite nervöst inför provsvaret. Hur ska det bli? Positivt eller negativt? Och där kan man ju undra vad orden positivt och negativt egentligen står för.

Det kan vara negativt om svaret är positivt, och positivt om svaret är negativt. Men det kan ju också vara positivt om svaret är positivt, för då kommer jag snart att ha haft och behöver inte oroa mig i första taget för om jag ska bli. Och då blir det per automatik att det är negativt med ett negativt svar, för då kan jag ha skiten framför mig.

Hängde ni med?

Glömde fråga om ett positivt svar skapar antikroppar och om jag då slipper bli vaccinerad. Åtminstone i nuläget. DET vore positivt!!! Men det var noll läge för frågor och svar där. In och ut, hon som släppte in mig – och in och ut med han som tog provet.

Lite urkig känner jag mig allt, förutom de där slaka benen, så nåt är det i kroppen som inte har med persiennuppsättning och träningsvärk att göra. Men den dagen, i fredags, var jag hur pigg som helst.

Regn, regn, regn

Dagen idag! Lite grått, lite trist, lite mörkt och murrigt. Och snart nog helmörkt. Visst hade det varit bra mycket trevligare och skönare med vår, sommar, klarblå himmel och sol! Men grått och murrigt, och smatter av regn mot fönstren, kan också vara rätt mysigt på sitt sätt.

Jag har lite svårt för att välja vilket jag tycker är det värsta med vintermörkret. Är det själva mörkret, eller är det kylan? Spontant säger jag mörkret. Bristen på ljus blir ofta brist på energi. Det känns instängt och tråkigt. Men när det emellanåt är riktigt kallt, som vi har fått känna på nu under ett tag, så tänker jag: åh om det ändå var plusgrader, trots att det också vore mörkt, grått, vått, murrigt och trist.

Man blir glad av ljuset, särskilt om då också solen skiner från en blå himmel. Men det innebär även kyla, som jag definitivt inte är vän med, samt snö och is och halka! Särskilt halkan. Som det alltid tycks bli här.

Så hur man än vänder sig, så har man ändan bak. Positivt och negativt finns i allting. Utan att för den skull vara en värdering av sakens natur. Bara det faktum att allt kan ha flera sidor. Det man upplever dåligt eller bra, är ju bara vad det står i förhållande till för ögonblicket.

Sol på snö och is är vackert, och kan kännas fräscht och rent. Is innebär ofta halka och halka kan vara förlamande. På så vis att man kanske inte ens vågar sig ut, eftersom risken finns att halkan får en att falla omkull och dunsa i backen. I allra värsta fall bryta ett ben. Och går man ändå ut, är man så rädd så man går och spänner sig. Inte heller bra.

Just nu är regnsmatter på fönsterrutorna, och grått och trist ute, ganska så okej. Gårdagen var inte särskilt kul. Musklerna kändes svaga i hela kroppen, troligtvis beroende på att jag på olika sätt tagit i fysiskt mer än vanligt de senaste dagarna.

Insåg att jag nog inte alltid är helt snäll mot mig själv. Jag nonchalerar stelheten och smärtan, ger mig ut på cykeln ändå, eftersom det brukar mjuka upp lederna och efteråt kan jag må mycket bättre. Men kanske jag ändå ibland skulle stanna kvar hemma på soffan och bara slappna av! Läsa eller skriva, som jag gjorde mycket i går, men framför allt – inte ha den där pressen på mig, som jag tydligen har, att jag måste ut och röra på mig helst varje dag, till i stort sett vilket pris som helst.

Fast det där sista tänker jag förstås inte. Har inte ens tänkt på att jag sätter press på mig i det här sammanhanget.

Varför?

Jo, för att det är hälsosamt att röra på sig dagligen. Man bör gå minst si och så många steg. Motion ger hälsa. Ökar förbrukningen av kalorier i kroppen. Ja, förutom att jag faktiskt tycker om att vara ute och cykla. Även att promenera gillar jag. Allra helst i skog, sjö och mark. Ja, inte promenera i sjön, förstås.

Jag vill ju inte gå upp i vikt igen heller. När jag nu äntligen ar relativt smal igen, vill man ju definitivt inte komma tillbaka till att bli smårultig igen.

Men jag kanske inte lyssnar på min kropp riktigt på rätt sätt egentligen. Jag missar kanske de tillfällen där den faktiskt behöver vara hemma och vila – med villkoret att jag då inte heller ska ha dåligt samvete för att jag inte är ute och rör på mig. Det är ju där knuten ligger!

Det var igår jag på nåt sätt fick insikten om det här. Att jag pressar mig! Tanken kom också, att kanske det var så då närjag blev förkyld i början av november, att jag gav mig ut på cykeln alldeles för tidigt, och att det är därför jag fortfarande har en ökad stelhet, ett ökat motstånd i kroppens leder och muskler.

Jag vet inte om det är så, det var bara en tanke som kom, och den var kanske sanningen som blev levererad till mig.

Men så i går då, en off-dag, inte direkt några andra symptom som kunde tyda på förkylning av något slag. Ingen snuva, ingen feber, inte ont i halsen – bara de där svaga musklerna och off-känslan. Hade varit trött i helgen, men med tanke på träningsvärk efter det jag gjort – inte minst när jag skruvade upp persiennen i fredags – så borde det inte vara nåt annat än just det. Träningsvärk! Totalt sett de där dagarna, kanske egentligen under ett par veckor om inte mer, har jag överskridit min limit rejält!

Men tänk om??? Om det ändå är ett virus i faggorna? Långt ifrån första gången som en förkylning lägger sig mer eller mindre enbart på musklerna, i så fall.

Sen gick ju tankarna åt alla håll och kanter. Den ena värre än den andra. För givetvis snuddade tankarna vid helt vansinniga idéer, som nån form av konstig muskelsjukdom. Typ. Alltså! Min fantasi är helt vansinnig ibland på att bre ut sig åt alla håll, vare sig det är rimligt eller inte. Men då är det fakta som gäller!

Nåja. Dan igår tog slut till slut, jag sov ganska gott i natt – på soffan – och idag ringde jag först min vårdcentral och frågade mig för. Sköterskan tyckte absolut att jag skulle ta ett Covid-test, för ”ibland kan det vara väldigt små symptom och ändå vara Covid, en annan gång kan man ha svåra och många symtom utan att det för den skull är Covid.” Jag skulle kontakta 1177…

Det gjorde jag. Först ringde jag och fick väldigt bra information. Men beställning av test var man tvungen göra på 1177.se. Det skulle finnas mycket information där också.

Det var det! Nästan för mycket! Jag förlorade mig i djungeln, och blev helt frustrerad. Fyllde i en radda med frågor om symptom där slut svaret kunde visa på om man behövde testa sig eller inte. Jag svarade nej på hela raden där. Har ju inte ditten och inte datten och äter inga mediciner. Det enda jag har, mer av än vanligt, är det där med musklerna.

Dessutom fann jag ut att det skulle bli jätteknepigt för mig att få hem ett test och sen lämna in provet efter att jag gjort testet här hemma. Alternativt köra bil till nåt ställe där personal lämnar testet och tar emot det efter att man själv – i bilen – gör testet.

Jag har ingen bil och jag har ingen som jag utan vidare enkelt kan be om hjälp med att både hämta och lämna ett test från apoteket. För själv får jag inte lov att göra det om det är jag som ska testas.

Snacka om frustration nu. OCH frågan om jag verkligen behöver ta testet? Testet på 1177 gav två svar, jag behövde inte testas och jag borde testas eftersom jag haar symptom. Jag menar! Vilka symptom har jag egentligen? Ont i kroppen? Som jag alltid brukar ha mer eller mindre. Nu lite mer, bara.

Till slut ringde jag min vårdcentral igen, för sköterskan jag pratade med tidigare på förmiddagen hade sagt att jag kunde höra av mig igen om det inte fungerade för mig via 1177, så skulle de hjälpa mig!

Gu’ signe den sköterskan och den vårdcentralen! Som dessutom ligger bara 600 meter från där jag bor!

Det blir kanske 700 meter nu, för i morgon klockan 11 fick jag tid där för provtagning. Jag ska bara gå till baksidan istället, vid ambulansintaget, och ringa på en ringklocka där så kommer det ut en person ut som hjälper mig.

Så i morgon ska jag alltså låta testa mig för Covid 19. Bättre få ett svar, oavsett om det blir ett ja eller ett nej, än att gå och fundera och oroa sig. Har jag då viruset, kan man åtminstone hoppas på att det inte blir värre än det är nu. Och har jag det inte, så vet man det. Behöver inte oroa sig.

Fast det är nästan jag hoppas att det visar positivt – så är det gjort, samt så länge det inte blir värre än så här – då kan man ju räkna med att ha antikroppar och slipper vaccinera sig. Åtminstone inte i nuläget.

Om inte Covid, då kan jag gå ut så snart jag har piggnat till lite mer och känner lust till det. För nu när jag fått lite andra tankar om det där med motion kontra vila, så är det faktiskt rätt skönt att hålla sig i soffan och läsa och skriva och spela spel på iPaden, ser kanske nån film senare. UTAN att känna pressen ”jag borde”. För nu har jag accepterat och känner att jag slappnar av i nuet, precis så som det är. Njuter av att inte ha några måsten, inte ha nån tid att passa eller nånstans jag måste gå.

Det där med att röra på sig…

Tänkte bara testa lite hur den där nya ””förbättrade”” editorn fungerar. Hur det blir med ett sånt här gammal tema där man kan välja olika inläggsformer. Skrivande, bild/foto, galleri, video, musik… I det här fallet – en video från Youtube.

Länge sedan jag la in nån video, men nu när det börjar närma sig med stormsteg – julen alltså – så har jag lyssnat på lite olika sorters julmusik på Youtube. Jo, den är bra till mycket, den där tuben. Och musik överlag, är ju både härligt och hälsosamt.

Fast lyssna och lyssna? Mest för mig, blir det väl frågan om endera bakgrundsmusik – om jag alls vill ha nån bakgrundsmusik – ELLER nåt man kan dansa eller på annat sätt röra på sig till. Och så Britain’s Got Talent, helt klart.

När det gäller att röra på sig, kan man hitta videos med allt möjligt! Till exempel att promenera hemma, inomhus framför youtube. Faktiskt inte dumt alls. Eller man kan dansa Zumba – åh, den där Despacito… Olika varianter av Yoga, förstås. Sittgympa tyckte jag var urtråkig. Och vilket fruktansvärt tjatande om att inte ta i för mycket om det kändes obehagligt. Just ordet obehagligt tror jag inte ledaren till den gympan använde. Har glömt exakt vad det var, men har för mig det var nåt om försiktighet med gympan när man har hjärtproblem. Eller nåt. Men det finns ju alltid nån som ett sånt gympapass passar för.

Det finns sjukgymnaster, och alla möjliga andra – och kanske omöjliga – varianter på gympa, träning, workout… tjo!

Bob & Brad är härliga! Charmiga och man testar faktiskt deras råd!

En gång i tiden trodde jag, att på Youtube hittade man bara musik. Men det var då det. Numera finns där väl i stort sett allt.

Hur skulle det vara med lite inomhuspromenerande, förresten? En kvarts timme, så där! 😀

Låt se… en kvart över midnatt nu… nej det är inte för sent…

Nyttan av rädisor!

Jag undrade över det häromdagen medan jag knaprade i mig några röda skönheter, så jag googlade och hittade följande på Expressens sida:

Bra va? Goda är de också! 😀

Man tar vad man har

Dagens lunch blev en grön smoothie, läckert smaksatt med bland annat mango, ananas, ingefära och citron. Kände det var dags ta tag i det färska, råa gröna igen, med levande vitaminer, mineraler och fibrer. Ni vet, det där man måste få i sig med maten…

I den här lite tjocka smoothien finns…

  • Svartkål
  • Broccoli
  • Gröna soyabönor
  • Ananas
  • Mango
  • Avocado
  • Slanggurka
  • Stjälkselleri
  • Cashewnötter
  • Pressad citron
  • Ingefära
  • Cayennepeppar, lite försiktigt sådär…

Var det dags skärpa till sig med grönsakerna? De råa? Jomen! Så lätt att falla in i gamla vanor att laga till mat. Att sedan vara tvungen diska grytor och kastruller, och ett och annat stekjärn. Att göra göra ”köttfärssås” på Anamma’s soyafärs bara för att det är så gott. Grytor. Soppor. Baka bröd! Och visst behöver man varm mat emellanåt. Säger inget annat. Men kanske bättre under den kalla årstiden än nu?

Men när det blir för mycket av det där goda, för mycket av de där tillagade grönsakerna – då är det hög tid att ta sig i kragen och göra sallader igen. Eller olika typer av smoothies. Bara för att få i sig tillräckligt av det nyttiga på ett välsmakande sätt.

Sallader har jag gjort iordning till mig under ett par dagar. Men det finns en nackdel. Förutom risken att man inte får i sig tillräckligt mycket av det gröna sköna. Vissa grönsaker har en infernalisk förmåga att fastna i tänderna. Högst irriterande. Särskilt svartkål, hur fint man än försöker strimla den. Grönkål kommer inte långt efter. Och stjälkselleri. Så då är en välmixad smoothie en bra lösning på det problemet.

Idag fick det bli vad kyl, frys och skåp hade att bjuda på. Kylskåpet började gapa tomt, men jag fick ihop en helt acceptabel lunch ändå. Och riktigt känner hur nyttigheterna nu infiltrerar min kropp.

I frysen hittade jag mango, ananas, broccoli, gröna soyabönor och svartkål – som jag själv frös in senaste gången jag handlade. Allt för att inte riskera att jag inte skulle hinna äta upp allt innan det blev gult och tråkigt.

I kylen fann jag slanggurka och stjälkselleri, och i övriga vrår och skrymslen kunde jag hitta en avocado samt cashewnötter. Ingefära förstås, lite cayennpeppar och även pressad citron från kylen. Höll på att glömma…

Nu, drygt två timmar senare, känner jag mig fortfarande behagligt mätt, inte ett dugg sugen på någonting. Jo, jag drack min kaffe, dagens goda havrelatte, i anslutning till lunchen, så inte ens det vill jag ha. Inget sötsug! Ingenting som inte ska vara där.

Denna bild från Pixabay

Smoothie mood

Sedan jag köpte min Blender för ett par veckor sedan, har det blivit en hel del smoothisar här hemma. Mest gröna sådana, men när jag fick ett sånt där utskicksmejl från SuperSymbiotic med tips om en immunboostande gurkmejabaserad smoothie, kände jag med en gång att jag ville prova.

Det var jättegott! Och jag känner mig sååå nyttig!

Den här bilden lånade jag från Super Symbiotic’s sida, klicka på bilden och ni länkas direkt till rätt sida.

 

Skärmklipp på receptet

 

Mina bilder…

I går testade jag den här smoothien för första gången. Jo, på grund av gurkmejan blir den väldigt gul! Den blev så där bubblig när jag hällde i mer citron efter att jag hällt upp den i skålen. Och att jag leker lite med mitt foto och ger skålen lite roligare färg än den har i verkligheten, det ska väl vara mig förlåtet. 😀

Jag hade inte i någon havremjölk i går, utan spädde med vatten. Däremot åkte 1 msk chiafrön och en liten näve cashewnötter med, och jag var mätt i ganska många timmar sedan.

 

Det här är dagens! Och där hade jag i tillräckligt med citron redan i blendern. 😀

Idag hade jag havremjölk i men bara en liten näve cashewnötter. Inga chiafrön nu. Tänker att jag inte vill vräka i mig frön, mandlar och nötter hur som helst. Fett och kalorier också, förutom allt det nyttiga.

Funderar på om jag skulle ta och beställa en sån där förpackning Symbiotic. Det är en kombination av fibrer och bakterier som är bra för magen, och därmed för hela kroppen.

Det här med tarmhälsa, immunförsvaret, rätt näring, antiinflammatorisk kost, resistent stärkelse med mera, kommer jag att återvända till.

Men till dess! Läs gärna Stig Bengmark’s bok ”Välj Hälsa” och begrunda.

Och här är länken till hans sida. 

Gurkmeja – än en gång

Jag gör paste av gurkmeja emellanåt. Man kokar helt enkelt bara upp gurkmejapulver med dubbla mängden vatten, och låter det koka under omrörning tills det blir en tjock smet.

Enligt de flesta recept jag sett ska man även sätta till malen svartpeppar i pasten, men jag kan tänka mig att det är en helt överflödig åtgärd.

Det man vill med svartpepparn, är att inta den tillsammans med gurkmejan eftersom den verksamma beståndsdelen i pepparn, piperazin, gör att kroppen tar upp den verksamma substansen i gurkmeja, curcumin, betydligt bättre. Enligt uppgift inte mindre än 2 000 ggr bättre!

Men eftersom piperazin är en eterisk olja som försvinner ganska fort både under uppvärmning och i kontakt med luften, så innebär det att den positiva effekten med piperazinet också försvinner. Alltså! Tillsätt lite nymalen svartpeppar i samband med ätandet istället!

Förutom piperazin, behövs fett för att upptaget av curcumin ska bli så högt som möjligt och har nu läst att även Vitamin D3 och K2 underlättar. Alla dessa är s.k. ”synergister”.

Jag googlade efter mer uppgifter om gurkmeja, det är inte alla sidor som ger svar på det man vill veta, och bland annat ville jag veta lämplig dosering. Men bloggen Morotsliv gav mig all den information jag kunde tänka mig vilja ha och behöva. Presenterat på ett fantastiskt bra sätt. Välskrivet! Snygg layout – inte bara på bloggen som sådan utan även upplägget av texten! En blogg med mycket om hälsa ur olika synpunkter och jag bokmärkte den omedelbart. Och anmälde mig för nyhetsbrev.

Här en lista från den bloggen, men gå för allt i världen in där själva och läs hela artikeln om gurkmeja! Det är väl värt mödan att klicka på länken dit!

Medicinska egenskaper

Gurkmeja har följande effekter som är dokumenterat i medicinsk litteratur:
– minskar inflammation på cellulär nivå.
– stärker och förbättrar matsmältningen
– ökar gallproduktionen.
– läker ulcerös kolit.
– skyddar och stödjer hälsosam leverfunktion och detox.
– är blodrenande.
– ger skydd mot arteroskleros.
– ökar ledernas flexibilitet och minskar svullnaden hos människor med ledgångsreumatism.
– ökar insulinkänsligheten och reglerar blodsockernivån.
– skyddar levern mot gifter och stödjer hälsosam leverfunktion.
– blockerar bildningen av AGE-komplex, Advanced Glycation end-producs, vilka skadar vävnader såsom diabetisk retinopati, blindhet, grå starr, Parkinson och Alzheimer.
– sänker det inflammations-relaterade kolesterolet LDL med 43 procent, men ökar det goda HDL kolesterolet med 50 procent.
– förhindrar kostinducerad fettlever.
– förhindrar övervikt genom att minska blodflödet till fettceller.

Läs mer om gurkmeja här: Morotsliv – superkryddan gurkmeja