Att gå tillbaka för att gå framåt!

Back to the Future, skulle man också kunna säga. Dock utan en uppgraderad Delorean från mitten av 80-talet.

Men för mig, innebär det här ett beslut jag har taget. Efter att under alltför lång tid varit urusel med att skriva skönlitteratur, eller ens blogga, och i stort sett lika urusel med att läsa, ska det nu bli total ändring på det förhållandet. Det handlar om prioritering. Livet har handlat om så mycket annat, delvis självvalt och också sådant som bara ramlat på mig, att jag höll på att förlora mig själv.

Förr läste jag i stort sett jämt och jag bloggade. Om böcker och läsande men även om mycket annat. Jag skrev, skönlitteratur, fantasy det senaste – och jag njöt av det. Även om jag inte fått något publicerat, annat än det jag självt valt att lägga in – t.ex på nån blogg – så var jag ändå på nåt sätt produktiv.

Så nu ska jag gå tillbaka till det, mitt skrivande och läsande liv som jag saknat så mycket. Allt mer och mer.

Så, i fredags måste det ha varit, som jag gick tillbaka till BookBeats. För visst är det bra att ha alternativ! Fysiska böcker i all ära, jag skulle gärna igen ha en hel vägg med bokhyllor fulla med böcker. Men det finns ett par issues med det. Böcker tar plats och de är tunga. Inte enskilda böcker, men tillsammans. Men har man plats och inte tänker flytta, så visst! Ja! Absolut!

Men sen är det en del andra detaljer. Såsom tid och möjlighet att sitta ner med en bok. Typsnittets storlek kan vara ett problem. Den pyttiga text som finns i de flesta pocketböcker… ja, behöver jag säga mer om den saken? Man är ju inte direkt ung längre med perfekt syn!

Ljus! Jajamensan. Där har vi ännu en faktor att ta med i beräkningen. Och hur många böcker kan en boknörd egentligen härbärgera i sin bostad? Om bostaden är en etta med många fönster? Och den boende faktiskt tänker flytta igen! (När det blir en lägenhet ledig där man vill bo.)

Så visst! Man lånar böcker på bibblan ibland. Köper faktiskt en och annan på second hand. Men sätter sig trots detta sällan ner med en fysisk bok i händerna. Och det finns många tillfällen där man faktiskt inte kan sitta ner och läsa i en bok. När man städar, diskar, promenerar, cyklar… och så vidare

MEN! Lyssna på böcker kan man medan man gör just dessa och liknande saker! Inte för att jag i första hand lyssnar på böcker när jag är ute i naturen! Då vill jag lyssna på fågelsång och vågskvalp och vindsus i träden och sånt. Men då i fredags, när jag loggade in mig igen på BookBeat, så lyssnade jag medan jag diskade och snyggade till i lägenheten. Och senare på dagen lyssnade jag medan jag satt och latade mig i soffan, samtidigt som jag stickade. Istället för att se på Netflix faktiskt!

Och snart ska jag sätta mig ner med nåt av mina manus. Det är väl en bra idé!

4 tankar om “Att gå tillbaka för att gå framåt!

  1. Även om jag älskar att hålla en bok i händerna, känner jag att jag vill börja lyssna igen. Väldigt gärna i kombination med promenader. Lycka till med dina nya rutiner! 🌻

    Gilla

  2. Åh, vad jag känner igen det här. Drömmarna man har att få tid och ork för det man älskar. Det mesta i det här inlägget beskriver mig. Små skillnader finns kanske, men i stort så.

    Det var våren 2017 jag började lyssna på böcker genom Storytel. Jag var med på en stegtävling genom jobbet, och använde ljudböcker som en underhållning under promenaderna.
    Sedan kom jag aldrig riktigt tillbaka till att läsa själv. På gott och ont. Det jag kan sakna mest ibland är min egen inre berättarröst, speciellt om man lyssnar på någon bok där berättarrösten inte stämmer med ens personlighet. Efter de här åren med lyssnade har jag verkligen hittat mina ”favoritröster”, och försöker jag mig på några andra hänger det mycket på rösten om jag klarar att lyssna hela boken eller ej.
    Men jag avverkar böcker som aldrig förr, eftersom man kan lyssna i alla möjliga sammanhang. Och bokhyllorna är fulla av fysiska böcker och behöver inte fyllas med fler.

    Det där att skriva!
    Oj, vad jag skrev och fantiserade förr. Det var något jag älskade och ofta längtar tillbaka till, men är något som inte längre får plats i livet (känns det som). Kanske allra mest efter att bloggandet tog sitt intåg för ca 13 år sedan. Plötsligt förändrades förhållandet till det fantiserande skrivandet, och tron på den egna förmågan. Lusten har aldrig dött, men något förändrades radikalt. Med bloggandet övergick man till en annan sorts skrivande, som gav andra vinster genom att man kommunicerade med andra – inte bara satt själv på kammaren som förr. Absolut trevligt, men på ett helt annat sätt.
    Jag började ifrågasätta mina drömmar om att skriva och synliggöra mina fantasier. Det gjorde att jag istället fokuserade på illustrerandet – vilket jag inte ångrat eftersom jag nu finns publicerad i bokform tack vare det.
    Men jag saknar ofta det inre äventyret i det kravlösa och lekfulla skrivandet, när resultatet bara landade i byrålådan. Med vissa vaga drömmar om att någon ska läsa det någon gång, men numera i vetskapen om att det är drömmarna som är näringen … inte förverkligandet. Visst är det ett värdefullt mål i att förverkliga sina drömmar och inget man ska ge upp, men det ger sällan det man trodde att det skulle ge. När man förverkligar lämnar man drömmen bakom sig, och det är inte bara positivt. Det kräver att man skapar nya drömmar, för att hålla lusten vid liv.
    Jag längtar fortfarande efter de där andra världarna och alla påbörjade manus som ligger och skaver i mitt hjärta. Men för att hålla fast vid något har jag istället släppt de stora projekten och då och då gått i mål med små skapelser. Det har gjort att jag ändå kunnat hålla vissa saker vid liv. Att sänka sina krav är ibland något väldigt bra.
    Men det är ändå en bråkdel av det jag skulle vilja göra. Inte lätt att ändra på när man fortfarande jobbar heltid, och ska så göra flera år till.
    Åldrandet tar energin ifrån en. En gång i tiden klarade jag att ha flera jobb, samtidigt som man hade små barn och ändå ork över för skapande. Obegripligt, när man tänker tillbaka på det idag.

    Tack för att du har gett dig till känna några gånger på min blogg. Blir glad för sådant.
    Idag har jag tagit ledigt, och unnar mig en stund ed morgonkaffet här vid datorn, innan jag ska duscha och packa inför en helgresa till Mariestad.

    Lycka till med dina nya rutiner. Hoppas att du lyckas hålla fast vid dem ❤

    PS!
    Det ser annorlunda ut här på din blogg, sedan jag var här sist. Snyggt 🙂
    Det kanske bara avslöjar hur sällan jag besöker dig. Men denna gång kompenserade jag med en kommentar som heter duga, åtminstone vad det gäller längden … hihi
    När ett ämna triggar igång mig finns det inget stopp. Det är det flera av mina bloggvänner som fått erfara 🙂

    Gilla

    • Det som mest hindrar mig från att läsa fysiska böcker, tryckta på papper, är bl.a. storleken på texten. Men även att man är beroende av en bra ljuskälla, och ibland kan det vara frågan om bokens tyngd. Ibland är det svårt att bläddra i en bok, mest när det gäller nya, bindningen är fast och stram, och boken faller lätt ihop när man har den uppslagen och inte håller i den. Lägga ifrån sig en sån bok och gå därifrån en stund, och när man kommer tillbaka är boken visserligen inte helt igenslagen, men definitivt inte uppslagen på den sida man höll på att läsa. Om man inte har lagt något på den för att hindra att bladen bläddrar sig själva.
      Petitesser förstås, men kan vara lite irriterande. Sen beror det förstås vilken typ gav bok det är frågan om.

      När jag faktiskt läser själv, så är det oftast på iPaden, eller datorn. Det som tidigare hette iBooks är förträfflig på det viset. Man kan dessutom dessutom läsa på iPaden, och senare fortsätta läsa på datorn. Apple håller reda på var man är i berättelsen.
      iPaden är också förträfflig när det gäller att öka eller minska storleken på texten, och den har inbyggd belysning! Bara att välja själv såväl lagom storlek som intensitet på ”lampan”. Men precis som med en fysisk bok, så bör man hålla sig lite i stillhet för att kunna njuta av den. Och där har man då Storytel eller BookBeat eller nån annan variant av lyssnarmöjlighet. Det svåra i det här fallet, kan möjligen vara att hitta nåt man gillar att lyssna på – eller precis som du säger – vem man gillar att lyssna på. I det första fallet finns det så otroligt många böcker och författare och kategorier och… så vidare… att det snarare är som en djungel där man inte ser skogen för bara träd.

      Skriva ja! Jag är glad att jag åtminstone försöker blogga en smula igen, även om jag inte helt vågar tro på ännu, att jag kommer att bli regelbunden. Se bara! Nu har det gått flera dagar sedan jag senast skrev nåt här!

      Publicerad? Jo, visst är det en dröm man närt under lång tid. Om det blir? Tja! Den som lever får se. men, för att hålla sig lite mer till den aktuella verkligheten, så skulle jag verkligen vilja fortsätta med min fantasyroman, om inte annat så för att se vad som händer sen! Och sen efter det… och så vad det leder till… och hur det hela slutar? Om det nu slutar nån gång.

      Apropå slut, så ett av de bästa slut jag nånsin läst, är i Stephen King långa berättelse om det mörka tornet. Nej! Jag ska inte låta mig frestas att röja det, men slutet är klockrent och ramar verkligen in hela berättelsen!

      Min blogg SER olika ut, då och då. För jag tycker det är roligt att testa olika teman och färgvariationer. Men inte riktigt lika kul som det har varit, WPs nya gimmick är dödstråkiga teman och man får vara glad för de gamla som fortfarande finns kvar. Ett tag så var det så att även våra gamla teman fanns kvar och fick behålla sitt ursprungliga utseende tämligen konsekvent. Sen kom det en period då WP efterapade vissa element från de nya i de gamla. T.ex jättestora rubriker. Just den här bloggen är den äldsta jag har och hade tills nyligen ca 450 olika teman. Nya och gamla, de flesta av de som fanns redan 2011 när jag startade den här. De gamla är charmiga och betydligt mer personliga. Nu när jag kom tillbaka, hade WP rensat bort massor av de gamla. 164 totalt varav 156 gratis. Det övervägande antalet med det tråkiga moderna stuket. Vad ska en kreativ nörd som gillar att leka med form, färg, och layouter göra??? Det är numera dessutom lika många teman på de gamla bloggarna som på de nya. Lika få, skulle man snarare kunna säga. När WP började rensa bort, fanns det drygt 500 teman att välja bland på den här gamla bloggen. Sen har det gått utför, så bäst hålla hårt fast i det man har.

      Jäpp! Din kommentar heter duga! 😀 Och jag har minsann låtit orden forsa ur mig här nu! Skulle jag inte skriva ett blogginlägg? Och ett till föreningens blogg!!! Det sista borde jag gjort för flera timmar sedan!!!

      Och ja! Jag håller med! Det verkar som att vi är ganska lika. Gemensamt intresse? = ord,ord,ord…. skrivna eller talade, strunt samma.

      Gilla

Kommentarer är stängda.