En hel vecka!

Man säger ofta att tiden går så fort. Det är i och för sig relativt, men visst känns det så ibland. Jag visste att jag inte varit inne på wp på ett tag, några dagar så där trodde jag, men när jag såg hur flitiga ni har varit, insåg jag plötsligt att det gått en hel vecka. Förra lördagen, var det!

Så vad har jag gjort då? Tja, lite av varje. Men inte skrivit nåt annat än ett mejl till väninnan. Fast jag hade tänkt att såväl blogga som börja jobba lite med så kallat eget skrivande. Plocka fram nåt av de gamla påbörjade manusen och åtminstone läsa igenom. Fundera över vilket av dem jag ska skulle känna för att ta tag i.

Nix! Det har jag inte gjort. Istället har jag gjort lite föreningsgrejer, men det är inte så mycket nu längre, när vi faktiskt har en fungerande sekreterare numera. Det känns faktiskt lite konstigt att inte längre vara tvungen göra större delen av sekreterarens jobb utöver mina egna uppgifter. Men skönt!!!! Gudomligt skönt!

Så har jag läst/lyssnat på böcker, försökt städa här, gjort de vanliga rutinerna åt frisördottern – skrivit fakturor bl.a. och…

… det bästa av allt! Jag var hos min kiropraktor i tisdags. Och efter att ha blivit helt förstörd i muskler, bindväv mm av förkylningen, samt tappat praktiskt taget all kondition och styrka så var den behandlingen guld värd! Efteråt var det som om ett tungt täcke hade tagits bort från mig. Alltså! Det var ju inte förkylningen som orsakade det där, men i samband med sittande och liggande i över tre veckor gjorde den det hela betydligt jobbigare än det varit tidigare

Alltså! Alla problem är inte puts väck, jag har fortfarande ischias, stel i ryggen och allt det där. Men! Det vände för mig! Efter att inte haft nån ork att ens försöka göra nåt fysiskt (jo, jag försökte emellanåt, men det var urjobbigt) så kunde jag nu börja ta tag i såväl cyklande som promenerande igen.

Inte så långa sträckor som jag normalt ger mig ut på, men 4 mil på fem dagar är jag nöjd över. Särskilt som dagarna 2-4 var rätt blåsiga och gråtrista. Första dagen ut var en omväg hem från kiropraktorn. Det var skönt den dagen. Visserligen kallt, några få grader över nollan bara, men solen tittade fram emellanåt, det var ljust och – hör och häpna – nästan vindstilla! Så ja! Det var en skön tur, och det kändes bra även efteråt.

Senare den dagen var jag på ett informationsmöte angående H22, och det var roligt och helt underbart att vara bland folk igen. Prata, skratta, vara med i ett sammanhang!

Sen var det några kämpadagar med motvind och allt, för att i går vara rätt fint väder igen. Kallt, men då får man bylta på sig vilket gör att man blir supersvettig under täckbyxor, polotröja och jacka. Och det är inget snack om möss-löst heller. Så genomvåt och stinkande var det bara duschen som gällde, särskilt i går och i förrgår, och sen in i tvättmaskinen med kläderna.

Att man kan stinka så skarpt och äckligt!!! Det måste vara chlorella-tillskottet som gör sitt jobb. Det är ju bra i så fall, men idag har jag ingen lust till nåt sånt…

Annars är det fint ute idag, om än bara strax över nollan. Överväger om jag ska hoppa över motionsrundan. Ser att det blåser rätt mycket, även om klart.se påstår att det bara ska vara ca 5 m/sek. Så jag drar mig verkligen för att bli så totalsvettig och stinkande i dag också, att jag måste duscha. Och för att det är kallt ute… ibland vill man bara inte.

Fem dagar på raken är bra, och det är helt ok med en vilodag.

Man kan ju röra på sig inomhus också. Andra sorters rörelser, övningar, stretchings, rent av diska det som väntar i köket, städa… dansa till nån youtubevideo…

Skriva… hjärnan behöver också motion.

(Och visst är det sol, värme, vår och sommar vi längtar efter!)