Sköna stunder

Det är kväll. På andra sidan midnatt rent av. I husen runt omkring lyser det fortfarande i enstaka fönster. Gatlyktor blänker som minisolar, avslöjar försiktigt  gångvägar, träd och lite längre bort några bilvägar, några butiker, en parkeringsplats. Bortanför stiger kala trädkronor upp mot himlen och cykelvägen slingar sig västerut. Mot järnvägen och bortom.

Det är inte storstadskänsla här, men det räcker gott till som det är. Kan man våga kalla det en förort? Nej, knappt. En stadsdel i förändring. Det rivs, det raseras och renoveras. Det byggs nytt. Allt blir mera och större. Nya parker anläggs. Lekplatserna blir större. Inget av sextiotalets små, nära sandlådor och hemmamammor som samlas där med sina barn finns kvar. Nostalgi, numera.

Till det bättre? Till det sämre? Kan vara både och.

Kylan har vänt. Snön har smält. Det är några plusgrader, två, tre eller kanske fem. Det regnar fortfarande lite lätt, har regnat större delen av dagen. Ut mot natten öppnar jag balkongdörren och andas in mild och fräsch luft. Allt är tyst och stilla. En enstaka bil på väg ut mot motorvägen. Sen är allt tyst igen. Sätter mig en liten, liten stund och andas. Lyssnar på stillheten.

Åh, det är skönt….

Faller för frestelsen att ha en springa öppen på balkongdörren hela natten. Sover gott.

2 reaktioner till “Sköna stunder

  1. Bra miljöskildring med närvaro.
    Här är det verkligen kraft i dropparna som faller. Hela dagen, men ännu ligger isen förrädiskt så det gäller att veta var jag sätter fötterna.
    Kram 🙂

    Gilla

    1. Tack!! ❤
      Just här verkar det vara riskfritt både att gå och cykla, och jag tror att gäller i hela stan. Men det kan förstås finnas enstaka fläckar, där ingen har plogat och det blivit hårdpackat. Men vet inte.
      Bortsett från vårdcentralen i går, har jag inte varit ute på flera dar. På Maxi i måndags kväll (tack och lov att jag var pigg nog för det då) men det är bara 300 meter dit. Det var lite slabbehalt på den där typen av stenplattor som brukar bli hemska. Syntes inte, men kändes. Tur jag hade cykeln att hålla i – hade med som laståsna, vilket behövdes.
      Kram! 😀

      Gillad av 1 person

Kommentarer är stängda.